Det återstår nu tio år för att förverkliga såväl de skånska som de globala målen. Stora insatser har gjorts, men fortfarande återstår ett avgörande arbete. År 2030 ska utsläppen av CO2 i Skåne ha minskat med 80 procent jämfört med 1990. Redan 2005 hade målet för 2020 om en 30-procentig minskning uppnåtts, men sedan dess har kurvan planat ut och mer omfattande insatser kommer att krävas.

En konkret utmaning som inte bara drabbar den egna regionen är den skånska elbristen. Elbristen påverkar såväl klimatomställningen som tillväxten för näringslivet. En övergång till storskalig produktion av el- och vindkraft kräver planering såväl över kommungränserna som med danska myndigheter och kommuner, gällande exempelvis vindkraftparker i Öresund.

En annan utmaning i regionen är stigande havsnivåer och behov av kustskydd. Det drabbar främst kustkommuner, men kommer att kräva insatser ur ett brett samhällsperspektiv.

Sedan 1998 har det skapats närmare 95 000 nya jobb i MalmöLundregionen och sysselsättningsökningen ligger på nästan samma nivå som i Stor-Göteborg och Stor-Stockholm. Närheten till Kastrup är en av förklaringarna till att mer än 70 företag har flyttat kontor till regionen sedan år 2000.

Näringslivet i regionen har under de senaste decennierna ändrat karaktär, med fler anställda inom vård och omsorg, tjänstesektor och handel, och produktivitetsutvecklingen i Skåne har börjat återhämta sig sedan senaste finanskrisen. 

Dock har näringslivets satsningar på forskning och utveckling minskat de senaste 10 åren. Med fyra universitet, tre forskarparker och flera inkubatorer finns god tillgång till högutbildad arbetskraft från hela världen. Det ger stora möjligheter att genom samverkan skapa fler nya företag och öka internationalisering av regionens näringsliv.

MalmöLundregionen är en tillväxtregion som under de senaste tio åren vuxit med 15 procent. Regionen har en hög utbildningsnivå men med tanke på att det råder kompetensbrist inom en rad yrken är matchningen mellan befolkningens val av utbildning och behovet på arbetsmarknaden inte optimal.

Trots ökad sysselsättning har regionen en hög arbetslöshet. Statistiken toppas av utlandsfödda och personer utan gymnasieutbildning och en viktig utmaning för framtiden är att matcha dessa outnyttjade resurser med de bristyrken som finns och därmed balansera arbetsmarknaden.

MalmöLundregionen är den del av Skåne som det byggs flest bostäder i. Pendlingen mellan kommunerna i MLR ökar hela tiden, och de korta avstånden i regionen är en stor fördel. Detta gör att kommunerna flätas samman och samarbeten kring infrastruktur och pendlingsmöjligheter blir allt viktigare. Till exempel är Pågatågens utbyggnad en viktig del i detta.

Flera stora satsningar på att förbättra infrastrukturen är också på gång. Fyrspårutbyggnaden av järnvägen Malmö-Lund är en viktig sådan. En annan är Fehmarn Bält-tunneln som planeras öppna för tågtrafik 2028, vilket förväntas halvera restiden mellan Skåne och Tyskland. Detta kommer ge regionen ett nytt geografiskt läge och skapa nya möjligheter.

Den digitala konkurrenskraften blir allt viktigare. App-tjänster, delningsekonomi, e-handel, e-hälsa, smarta städer och automatisering blir allt mer centralt för att utveckla konkurrenskraften, skapa ett framtidsorienterat näringsliv och upprätthålla god samhällsservice. 

Här har MalmöLundregionen en styrka i sitt innovationssystem, genom fyra universitet – Malmö, Lund, SLU och WMU – flera inkubatorer och forksningsparker, samt sina Yrkeshögskolor. Forskning och avancerad digital utveckling sker också inom näringslivet med satsningar på “internet of things”, big data och artificiell intelligens.

Kommunerna har långt gående initiativ och projekt kring digitalisering av samhällstjänster, och genom MLR kan utbyte av erfarenheter och samverkansmöjligheter utforskas och initieras.